Förundran

Jag noterar och förvånas, förundras, över de uttryck som kommer fram när jag målar, när jag spelar eller på annat sätt skapar. Det blir i milda färger och i varma, mjuka toner. Inte kantigt, grällt, färgstarkt - som jag tror att jag är.

När jag pratar tycker flera att jag pratar tyst. Jag tycker nog att jag rätt ofta höjer rösten, eller i alla fall pratar i normal samtalston. Nu tror jag nog att de flesta har en annan bild än att jag pratar tyst ... Men vet, det gör jag inte.

Senast detta med målandet av ikoner så märker jag att det blir mildare bilder, mjuka färger, i vila. Och jag är rätt nöjd med det!